Inga bilder alls blev det från Bleknge, men en på den minsta resenären på bussen, åh vad han var duktig hela vägen hem! Och han kändes så stor och "redig" mer som ett barn än som en bebis. Det enda bekymret vara att det var knöligt att sova och det gjorde han inte speciellt stor sak av.
I Växjö kom Figge och Ängla och hämtade oss och några timmar senare återförenades de här två
Ochdet var som ni kan se tt kärt återseende med många pussar
Härligt att vara i Blekinge men ljuvligt att vara en hel familj igen <3
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar